Debatten kring vapenlagar i USA

I motsats till de flesta europeiska länder är det lätt och lagligt att köpa vapen i USA. Det finns variationer i delstaternas vapenlagar men ofta behöver man inte ens visa ID för att få köpa ett vapen. Debatten om vapenlagarna i USA har pågått i decennier men på senare år har den hettat till på grund av alla masskjutningar. De som förespråkar den fria vapenlagstiftningen brukar säga att vapeninnehav är en medborgerlig rättighet. Vapnen behövs för att försvara sig själv och sin familj mot kriminalitet och tyranni. Enligt dem är det människor, snarare än vapen, som skapar problem.

USA har en grundlag som ger medborgarna rätt att äga vapen

USA är vapenälskarens förlovade land

Vapendiskussionen i USA har sin utgångspunkt i den amerikanska grundlagen. Det andra tillägget till konstitutionen säger att en välorganiserad milis behövs för ett fritt lands säkerhet och därför ska folket ha rätt att bära vapen. De som vill ha strängare vapenlagar brukar fokusera på den första delen av tillägget – den som nämner välorganiserade miliser. De anser att tanken med tillägget var att ge milismedlemmar rätt att bära vapen – inte civila medborgare. De som vill ha fria vapenlagar fokuserar däremot på den andra delen av tillägget. Enligt dem har alla medborgare rätt att bära vapen.

I opinionsundersökningarna framkommer det att de flesta av amerikanerna anser att folket bör ha rätt att äga vapen. Majoriteten vill dock att det införs fler begränsningar och regleringar som gör det lättare för myndigheterna att övervaka vapenmarknaden. Det populäraste förslaget är att införa obligatoriska bakgrundskontroller i hela USA. 90 procent av befolkningen stöder bakgrundskontroller. Den mäktiga vapenlobbygruppen NRA motsätter sig dock sådana lagar. Så fort en politiker vill införa mer vapenlagstiftning får denne NRA efter sig. NRA:s pengar, fotfolk och kampanjmaskineri har gjort karriären kort för många politiker.

Kongressen är handlingsförlamad

Genom åren har många förslag att skärpa vapenlagarna lagts fram i kongressen men oftast har de röstats ner. Senast I sommar sa senaten nej till skärpta vapenlagar i USA trots många dödsskjutningar. Republikanerna i senaten tyckte att Demokraternas förslag var alltför stränga. Demokraterna och Republikanerna har otroligt svårt att komma överens. För att ändra vapenlagarna i USA skulle ett av partierna behöva kontrollera presidentposten, representanthuset och 60 av senatens 100 senatorer. I nuläget är inget av partierna i närheten av att göra det.

Under ett valår är det speciellt svårt för politikerna att försöka samarbeta. Republikanernas presidentkandidat, Donald Trump, har NRA:s stöd och har lovat att använda veto mot all vapenlagstiftning om han blir president. Han har dessutom sagt sig vilja avskaffa en del av de vapenlagar som finns i USA. Demokraternas kandidat, Hillary Clinton, har länge hört till de mest vapenkritiska politikerna i landet och om hon blir president vill hon skärpa vapenlagarna. Även om Clinton vinner valet blir det dock mycket svårt för henne att ändra vapenlagstiftningen så länge Republikanerna kontrollerar kongressen.

Svårt att nå överenskommelse

I USA ger grundlagen folket rätt att bära vapen. Det pågår dock en intensiv debatt om huruvida det borde införas fler begränsningar. Majoriteten av amerikanerna stöder bakgrundskontroller men starka lobbyorganisationer som NRA förhindrar att sådana införs. Just nu finns det hundratals miljoner vapen i landet; det exakta antalet är svårt att veta eftersom många delstater inte registrerar dem. Även om landet införde skärpta vapenlagar skulle det alltså fortfarande finnas stora mängder vapen i cirkulation. Många amerikaner hoppas ändå att något görs för att minska vapenvåldet i landet.